Alfred på rymmen
Ti 13/1
När jag öppnade stalldörren imorse möttes jag av en förvånad Alfred-blick. Han stod på stallgången och hade huvudet halvvägs inne hos Filip. Han måste ha varit ute länge för han hade hunnit inventera allt som fanns tillgängligt väldigt noggrant. Nåväl. Han fick gå ut först idag, sen gick jag in för att hämta Filip och när vi öppnade dörren stod Alfred utanför den! Han hade alltså, på direkten, rymt även från hagen! Han var busig och uppspelt över sina rövarstråt, men ändå resonlig så vi knatade bort till hagen tillsammans. När samtliga boende i stallet gått ut och jag skulle släcka och stänga kontaterade jag att Alfred nog fikat en tom mjölpåse. De brukar inte ligga lösa i stallet men nu gjorde de det. Jag pendlar mellan ”Han får tarmvred och dör” och ”Den löser säkert upp sig”.
