Nypremiär
To 19/2
Idag fick jag rida Mynta på dressyrlektion för en, i våra trakter, legendarisk tränare. Det var i hennes verksamhet min hästresa började för nästan 25 år sedan. Jag önskade att vi fokuserade på mig under ridpasset alltså att vi skulle jobba med min sits, mina hjälper och så vidare. Hon höll med och vilket kul pass det blev! Det känns också skönt att hon ganska snabbt pekade ut just de delar jag kännt själv att jag behöver jobba med. En tråkig bit är att jag ”förr” var en mjuk och följsam ryttare med en väldigt mjuk hand. Nu är det borta och istället har jag en så kallad livräddningssits. Detta finns det förklaringar till och jag har för avsikt att komma tillbaka till mitt gamla ridjag innan det är dags att ta itu med Alfreds ridning. Snyggt men stelt, så kan vi sammanfatta ridningen för tillfället.
Suddig bild, mest för sakens skull.
