Säkerhetsfadäs
23 november
Vi har pysslat med lite, väldigt lite, av varje. Målet vi jobbar mot nu är att stå snällt, lugnt och tryggt på stallgången. Gärna både lös och fastsatt. Första gången gick hur bra som helst. Har fram tills dess bara haft honom uppbunden i boxen, och det fixar han galant. Andra gången vi stod på gången gick också bra. Tredje gången slarvade jag med säkerhetspillet, så nu vet jag också att plastkedjorna på stallgången löser ut rätt snabbt. Typiskt att det händer nåt just den gång man slarvar. Nyttig påminnelse. Nu blev det ingen större katastrof, Alfred trampade i en korg som stod dumt till (dubbelslarv, alltså!), sen stod han så i några sekunder innan han kastade sig framåt och rundade hörnet till sin box. Det var bara den ena kedjan som gick av så jag lät honom stå och kika fram bakom hörnet medan jag bytte ut den mot ett vanligt hederligt grimskaft (även detta utan säkerhetssnören, dagen till ära?). Därefter knäpptes Alfred loss och ställdes tillbaka på gången. Han var helt oberörd så vi var överns om att han var duktig och så fick han gå in till sig.
Bilden är från en dag då jag skötte mig med säkerhetsplocket. Filip och Mynta hejar engagerat på Alfred i alla hans förehavanden.
