Silly Walk
sö 8/3
Dagens korta promenad i grimma bjöd på färre, kortare stopp och mer flyt. Härligt! Planen är att vi tömkör även hemifrån när vi kan gå hemifrån utan att stanna hela tiden. Är inte en tillräckligt skicklig kusk för att fixa strulet OM han skulle börja vända på ett smidigt sätt. Tänker att vi istället undviker att hamna där, om det går – och det verkar det ju göra. Kikar lite på begagnade bröstselar med baksele. Tror att det får bli en sån. Då blir han lite mer ”påklädd”, och vi kan så småningom börja ha med både draglinor och senare nåt däck eller nån skakel. De seldelar vi lånar nu sitter inte tillräckligt bra för att användas så, tycker jag. De är mest till för att hjälpa mig hålla ordning på tömmarna.
Att gå hemåt har varit lite motsatt att gå hemifrån, där har han gasat på ordentligt. Tror dock att jag kom på vad jag gjort för knasigt i de situationerna. Eftersom han gasat några gånger, har jag ju börjat hålla hårdare och liksom börjat bromsa honom redan när vi vänder runt och ska gå hem. Snacka om att ge märkliga signaler. Så, idag när han fick bråttom släppte jag bara efter lite istället. Han gick fortfarande fort, men det blev absolut inte den tendens till dragkamp som vi haft tidigare. Löjligt enkel ändring av mitt betennede, finfin effekt…Nu låter det kanske som att han varit helvild på hemvägen tidigare och så är det verkligen inte.
Helst skulle jag inte behöva vända alls, utan hitta korta rundor istället, men underlaget i skogarna tillåter inte det än.
Alfred fick ta på sig broddade boots när han gick tillbaka ut till isgatan i hagen. Först körde han John Cleese’s ”Silly walk”, men rätt snabbt fattade han galoppen - Både bildligt och bokstavligt.
